Science and Technology Innovation Center Guo Yongjie 29 december 2023
De huvudsakliga symtomen på ansamling av mat inkluderar fyllighet i buken, torr avföring eller sur lukt. Probiotika kan lindra matansamling. Probiotika kan komplettera och reglera tarmfloran, hjälpa till att förbättra tarmens immunitet, hämma tarmpatogena bakterier, förbättra tarmmiljön och främja mag-tarmfunktionen, och därigenom främja matsmältning och absorption, och kan även behandla mat som en nedbrytare.
För närvarande är de viktigaste mekanismerna involverade i probiotika som förbättrar matackumulering följande:
1. Probiotika reglerar kroppens immunförsvar
Probiotika kan öka naturliga mördarcellers cytotoxicitet och makrofagfagocytos, spela en viktig roll i medfödd immunitet och förmedla anpassning genom interaktioner med enterocyter och dendritiska celler, Th1, Th2 och Treg-cellens immunsvar. Vissa probiotika kan uppreglera nivåerna av antikroppsutsöndring, förbättra resistensen mot patogener och förbättra vaccinsvaren. Probiotiska stammar kan öka nivåerna av antiinflammatoriska cytokiner som IL-10, minska nivåerna av inflammatoriska cytokiner som TNF-, IL-1 och IL-8 och har en signifikant effekt på att minska tarminflammation och förbättra kolit.
2. Probiotika främjar produktionen av kortkedjiga fettsyror
Mjölksyra och ättiksyra som produceras av laktobaciller och bifidobakterier är de viktigaste slutprodukterna av kolhydratmetabolism. Dessa organiska syror, när de genereras in situ, kan sänka det intraluminala pH-värdet och hämma tillväxten av patogena bakterier. Även om mjölksyrabakterier och bifidobakterier inte producerar butyrat, kan de öka nivåerna av smörsyra och andra kortkedjiga fettsyror i tarmen genom interaktion med andra kommensala flora (som Faecalibacterium), vilket potentiellt kan påverka kardiometabolism, hjärn-tarm interaktion etc. Fysiologiska funktioner.
3. Interaktion mellan probiotika och tarmflora
Probiotika interagerar med tarmfloran genom näringsmässig konkurrens, antagonism och symbios. Den antagonistiska effekten av probiotika på andra mikroorganismer kan vara resultatet av deras metabolism av kolhydrater för att producera organiska syror eller bakteriella toxiner. Dessa antimikrobiella föreningar kan vara aktiva mot patogener på många platser, inklusive mänskliga urinvägar och tarmar. Bifidobakterier producerar acetat och ger energi till andra medlemmar av tarmmikrobiotan. Studier har visat att även om stammar Phobacterium longifolia AH1206 och Bifidobacterium ATCC15696 har visat sig kvarstå i tarmarna hos spädbarn, har inget samband mellan minskningen av förekomsten av patogena bakterier och bakteriella toxiner upptäckts. Förmågan hos vissa probiotika att utrota H. pylori kan innebära hämning av patogenen, i vilket fall probiotika skulle minska de negativa effekterna av antibiotika.
4. Interaktion mellan probiotika och värd
Probiotika interagerar med värden genom cellytmakromolekyler som pili och mucinbindande proteiner. Dessutom spelar probiotiska cellväggskomponenter, såsom lipoteikosyra och peptidoglykan, en aktiv roll i interaktioner mellan probiotika och värd. Studier har visat att dessa strukturer förändrar kombinationen av immunceller, mucin och tarmepitelceller, vilket resulterar i förlängd tarmpassagetid och säkerställer integriteten hos tarmbarriären. Lactobacillus rhamnosus GG och GR-1 fäster vid tarmepitelet genom cellytmakromolekyler med olika strukturer, såsom exopolysackarider, vilket ökar integriteten hos tarmbarriären.
5. Probiotika främjar enzymproduktion
Mikrobiella enzymer som produceras och levereras av vissa probiotiska stammar, såsom beta-galaktosidas och gallsalthydrolas, förbättrar laktossmältningen och blodlipidprofilerna hos människor. Om man tar Streptococcus thermophilus i yoghurt som exempel kan det främja nedbrytningen av laktos. Det vill säga, efter att Streptococcus thermophilus kommer in i tunntarmen, penetreras den av gallsyror och främjar transporten av mikrobiellt galaktosidas in i tunntarmen, och bryter därigenom ner laktos till lättsmält glukos och galaktos.