Som ett globalt hälsoproblem kommer allergiska sjukdomar att leda till enorma medicinska kostnader och produktivitetsförluster, minska människors livskvalitet och lägga en allvarlig ekonomisk börda på samhället. Matallergi är en överkänslighetsreaktion av typ I, som orsakas av proteinantigener i olika livsmedel. Dess huvudsakliga egenskap är en ökning av IgE-antikroppsnivåerna, vilket kan vara livshotande i allvarliga fall.
För närvarande är vanliga metoder för behandling av allergier på marknaden främst anti-allergiska läkemedel och anti-allergiska probiotika. Generellt sett är antiallergiska läkemedel främst antihistaminläkemedel. Beroende på läkemedlets styrka och förekomsten av biverkningar kan det också delas in i tre generationer. Den första generationens läkemedel inkluderar huvudsakligen difenhydramin, prometazin, klorfeniramin, etc.; andra generationens läkemedel inkluderar huvudsakligen cetirizin, loratadin, ebastin, azelastin, etc.; tredje generationens läkemedel Det finns fexofenadin, desloratadin, levocetirizin etc. Antihistaminer har omedelbara effekter men har också många biverkningar, såsom centraldepressiva effekter, antikolinerga effekter och risk för kardiotoxicitet. Dessutom kan ovanstående vanliga läkemedel endast lindra och undertrycka allergiska symtom, men kan inte reglera T-celler från grundorsaken. När allergenet exponeras igen kan det återfalla.
Studier har funnit att probiotika och deras metaboliter kan stimulera dendritiska celler och makrofager i det medfödda immunsystemet, och kan direkt reglera responsen från mastceller, delta i det medfödda immunsvaret och adaptiva immunsvaret genom Toll-liknande receptorer och reglera Th1/ Th2-balansen minskar i slutändan allergiska symtom. En studie jämförde de terapeutiska effekterna av konventionella antiallergiska läkemedel (kontrollgrupp) och konventionella antiallergiska läkemedel + probiotiskt pulver (observationsgrupp) på allergiska reaktioner. Resultaten visade att observationsgruppens biverkningar var lägre än kontrollgruppens, och interferon-gammanivåerna i observationsgruppen var lägre än kontrollgruppens. Högre, sannolikheten för buksmärtor och utspändhet, rapningar och sura uppstötningar, illamående och kräkningar var lägre, IgE-immunfunktionsindikatorer och interleukiner var också lägre, och DAI-skalan för avföringsegenskaper och ockult blod i avföringen var också signifikant lägre. än kontrollgruppens. Därför är appliceringseffekten av probiotika för att reglera mikrobiota och behandla allergier betydligt bättre än konventionella allergiläkemedel, och kombinerad behandling med sammansatt probiotiskt pulver har mer marknadsföringsvärde.
referenser:
M.Eslami, A. Bahar, M. Keikhac, M. Karbalaei, NM Kobyliak, B. Yousefi, 2020. Probiotika funktion och modulering av immunsystemet vid allergiska sjukdomar. Allergologia et Immunopathologia, 48(6):771-788. https://doi.org/10.1016/j.aller.2020.04.005.
Liu Yiren, Cheng Lei. Varje generation av antiallergiska läkemedel har små brister[J]. Byggnadsarbetare, 2023, 44(03): 59.
Wu Weiqian, Lu He, Guo Yanan, et al. Framsteg och framtidsutsikter för probiotika för att förebygga och behandla allergiska sjukdomar [J]. Chinese Journal of Microecology, 2020, 32(07): 862-865+869. DOI:10.13381/j.cnki.cjm .202007025.